Jag kan inte åka sträckan Alingsås-Borås utan att tänka på två kroppsminnen.
Det ena är när jag var liten och man visste att vid det röda huset, i kröken, där kommer det kittla till i magen för där finns det ett gupp.
Det andra fysiska minnet är när jag satt med förlossningsvärkar i bilen som slingrade fram på den krokiga vägen och mellan värkarna skrek:”Jag kan inte vara nåt himla sjögräs som bara flyter med i smärtvågorna!”
Idag åkte jag och Sofia till P4 i Borås för att vara med i deras förmiddagssändning och prata om Sveriges första fyll-i-bok för föräldrar. En kombination av kittel i magen och lite huvudvärk.
Mitt första möte med radio. Jag har blivit intervjuad i tidningar; där kan man korrekturläsa innan artikeln publiceras. Jag har varit med i Väst Nytt på TV; där kan man göra något distraherande för att förvilla tittaren om man sagt något konstigt, eller så klipps det bort.
Men direktsänd radio!
Tänk om man säger något heltokigt. Tänk om man flåsar i mikrofonen. Eller rapar. (Nu kan jag inte rapa. Precis som jag inte kan vissla eller knäppa med fingrarna.)
Men så tänker jag på vår bok. Att den är till för att man skall känna att man är okej hur man än är.
Att vi alla är människor som delar samma glädje, sorg och rädslor.
Intervjun gick bra och finns att lyssna på här (tryck på knappen lyssna från delad tidpunkt så borde du komma in 1 timme och 34 minuter in i programmet):
(Foto: Sofia Brolin)
